Allemansrätten

Som bryggbyggare och för dig som kanske vill bygga en ny brygga är det tråkigt att behöva nämnda att det råder förbud mot i princip all form av byggnation av bryggor i Sverige. För att få bygga sig en brygga måsta man därför söka dispens från det rådande förbudet. Det är nästan ännu tråkigare att behöva säga att det dessutom, i vissa fall, är mycket svårt att få en dispens. Därför är denna dispens troligen den både svåraste och viktigaste frågan när du vill bygga en brygga.

1952 etablerades Allemansrätten i Sverige. Tanken var att öka människors möjligheter att vistas i skog och mark för friluftsliv även om det kan inkräkta på privat mark. I princip innebär allemansrätten att alla människor skall ha rätt att promenera och nyttja all mark och vattenområden för friluftsliv oavsett om detta görs på privat eller ”allmän” mark.

Strandskydd

Förutom reglerna om Allemansrätten ville man ytterligare öka alla människors rätt att utnyttja Sveriges stränder för friluftsliv. Därför utarbetades en lagstiftning som hade till syfte att begränsa möjligheten att bebygga Sveriges strandnära områden.

Det s.k. Strandskyddet tillkom 1975 vilket omarbetades år 2009 till nuvarande form. Strandskyddets syfte är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allmänhetens tillgång till alla strandområden i Sverige. Syftet är också att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten (enligt 7 kap. 13 § miljöbalken). Strandskyddszonen omfattar både land, vatten och undervattensmiljö. Strandskyddet utgår från strandkanten och sträcker sig vanligtvis 100 meter i båda riktningarna. Länsstyrelsen kan utvidga strandskyddszonen upp till 300 meter om det behövs för att tillgodose strandskyddets syften.

Strandskyddet är en förbudslagstiftning vilket innebär att alla former av byggnationer, inom strandskyddat område, generellt sett är förbjudet utom om det föreligger särskilda skäl, enligt miljöbalken 7 kap. 18 c §, att medge dispens. En annan förutsättning är att en byggnation inte strider mot strandskyddets syften.

Med beaktande av allemansrätten får du inte begränsa tillträdet till din brygga genom staket,
plank eller låsbar grind då allmänheten inte får förhindras att beträda den.

Fasta installationer

Inom det strandskyddade området är alla former av fasta installationer förbjudna. Detta innebär att man här inte får montera en flaggstång (som normalt är en fast installation), ett solur, borra ner förtöjningsöglor i berg, bygga ett soldäck eller bygga en trappa osv. Det är även förbjudet att utföra betydande grävningar inom det skyddade området. Däremot kan ingen förhindra dig att såsom fastighetsägare ha diverse olika lösa föremål på din strand såsom båtar, bilar, möbler osv.

Privat mark – privat brygga?

All mark och alla bryggor i Sverige skall ur juridisk och rättslig synvinkel vara ”allemansrättsligt tillgängliga”. Ordalydelsen ” privat mark” finns därför inte i Sverige. Såsom fastighetsägare i Sverige bör man vara införstådd med att man inte får eller kan förhindra andra människor att utnyttja sin tomt, sin strand eller sin brygga. Som fastighetsägare får man t.ex inte förhindra andra människor att förtöja vid sin brygga, för att ta ett bad, fiska, tälta eller ta en picknick.

Dock är det så att ingen utomstående människa har rätt att utnyttja t.ex din strand om detta kan anses störa ditt privatliv. I praktiken innebär detta att om du eller någon i din familj vistas i närheten av din strand eller brygga får ingen annan människa beträda denna.

Oklar gränsdragning

Vad gäller regelverket för allemansrätten och även hemfridszon (nedan) finns det tolkningsutrymme och lagstiftningen är inte helt kristallklar. Det förekommer åtskilliga tvister om gränsdragningar om allemansrätten. Därför är det ett gott råd att man både såsom markägare och den som t.ex. promenerar över annans mark bör ta hänsyn.

Hemfridszon

Till de flesta fastigheter hör en så kallad hemfridszon. Till hemfridszonen hör området närmast ditt hus där du till exempel uppfört en gräsmatta, odlat växter och blommor dvs det område närmast ditt hus där du och din familj normalt vistas. Inom denna zon får inte andra människor vistas eller ens passera.

Utökad hemfridszon

Hemfridszonen kan utökas om du på din fastighet uppfört ett hus även vid stranden. Vad gäller t.ex. sjöbodar är lagstiftningen oklar. Så länge du och din familj vistas vid boden har ingen annan människa rätt att beträda din mark i anslutning till boden. Har boden karaktären av en ”privat bostad” gäller reglerna om utökad hemridszon dvs. ingen får vistas i närheten av boden även om ägaren inte är närvarande. Har däremot boden karaktären av just en obebodd sjöbod för redskap etc. föranleder denna inte andra människor att få vistas på din strand. Inte heller bryggor innebär någon utökning av hemfridszonen.

Kyrkesund, Bohuslän

Strandskyddsdispens

För att få bygga en brygga, soldäck, staket, trappa osv inom det strandskyddade området måste du hos din kommun söka en dispens från strandskyddet. (Se ATT SÖKA DISPENS).

Äldre bryggor

Som ägare av en brygga som är byggd innan 1975 (då denna lagstiftning tillkom) är just detta årtal viktigt när det gäller strandskyddsdispens. Samtliga bryggor, kajer, soldäck, terrasser etc. som är byggda innan 1975 har ingen strandskyddsdispens i ordets rätta bemärkelse men anses ändå ur juridisk mening ha samma status. De anses ha byggts på så kallade ”goda grunder”. Detta har betydelse när det gäller att ersätta en sådan äldre brygga med en ny (se nedan).

100 meter från stranden

Strandskyddet gäller från din strand och 100 meter in på din fastighet och även 100 meter ut i vattnet. I känsliga och tätbebyggda områden som till exempel inom Värmdö kommun i Stockholm och stora delar av Mälaren har strandskyddet utökats till 300 meter. Strandskyddet råder vid såväl kustsräckor mot havet, insjöar och vattendrag.

Stockholms skärgård är klassat som riksintresse varför myndigheterna är än mer återhållsamma med att medge dispenser där. Strandskyddet är ständigt föremål för debatt där den enskilde fastighetsägarens intressen vägs mot allmänhetens.

Detaljplanerat område

Att ett fritids- eller bostadsområde är detaljplanerat innebär att kommunen i detalj har reglerat vilken typ av bebyggelse som får uppföras och hur området får nyttjas. I princip är det så att detaljplanerade bostadsområden är vanligare ju mer stadsnära de ligger. Omvänt är att ju längre bort från ett tätbebyggt område eller en stad som t.ex öar är belägna desto mer ovanligt är det att de är detaljplanerade.

Upphävt strandskydd

I de flesta detaljplanerade områden (skiljer lite mellan olika kommuner) både i stadsnära miljöer och även t.ex i Stockholms skärgård har man i planen upphävt strandskyddet. I dessa områden har den aktuella kommunen helt enkelt sett en nytta av att t.ex varje fastighetsägare skall kunna nå sin fastighet med egen båt och därför tillåts byggnationer av t.ex bryggor.

En annan orsak till att strandskyddet hävts i detaljplanerade områden kan bero på att man anser att området, genom en tät bebyggelse, redan är ”anspråktaget” för både hus och bryggor och därmed inte lämpligt eller angeläget för allmänheten att nyttja.

Detaljplan innan 1975 - inget strandskydd

I samtliga detaljplanerade områden vars plan fastslogs innan 1975, finns inget strandskydd. Orsaken är att lagstiftningen om strandskyddet tillkom 1975.

Ej bygglovspliktig

För byggnationer som ej kräver bygglov och hit hör t.ex bryggor, är det i princip fritt att bygga inom det område där strandskyddet hävts. Detta förutsätter att den aktuella fastighetens tomtgräns går ut en bit i vattnet och att bryggan inryms inom detta område.

Attefallshus – Friggebodar

I och med att både s.k. Attefallshus och Friggebodar får uppföras utan bygglov är det även fritt att t.ex bygga ett sådant hus på stranden. Därför är det viktigt att när du avser att bygga en brygga och därför skall söka en dispens från strandskyddet, att du först tar reda på om ditt område är detaljplanerat och vad som i så fall anges i planen.

Näringsverksamhet

Är du så lyckligt lottad att din fastighet är belägen i ett detaljplanerat område där strandskyddet hävts eller att planen fastlagts innan 1975, är det i princip fritt fram att bygga vilken brygga du vill under förutsättning att den ligger inom din fastighets yttre gräns. Gränsdragningen för storleken på den brygga du bygger är dock att den enbart får uppfylla dina privata behov. Är den tillräckligt stor kan den betraktas som en brygga avsedd för t.ex varvsverksamhet, vilket inte är tillåtet.

Prickad mark

På många fastigheter och framförallt de som ligger strandsnära har kommunen angett ett område som ”prickad mark”. Syftet är att begränsa byggnationer inom detta, ofta känsliga område. Detta förbud gäller dock endast bygglovspliktiga byggnationer. Då både bryggor, friggebodar och Attefalshus är bygglovsfria omfattas förbudet på den prickade marken inte dessa byggnationer.

WB-område

Till varje fastighet finns en s.k. nybyggnadskarta eller situationsplan. För sjöfastigheter där fastigheten även går ut i vattnet förekommer det att vattenområdet i planen är markerat som WB-område eller ”vattenområde avsett för överbyggnad”. Detta betyder att denna tomtmark (ute i vattnet) får bebyggas med t.ex. en brygga.

I detaljplanerade områden där strandskyddet hävts uppfyller fastighetens tomtmark ute i vattnet epitetet WB område dvs får fritt bebyggas och är avsedd för bryggor etc. Det finns även fastigheter som klassats som WB-område trots att de inte ligger i ett detaljplanerat område. Att en sådan fastighet har ett WB-område kan bero på att marken enligt kommunen har avsatts för t.ex en gemensam brygganläggning.

Kontrollera med kommunen

Även om strandskyddet i detaljplanen för din fastighet är upphävt eller om ditt vattenområde är klassat som WB-område bör du trots detta kontrollera med din kommun innan du t.ex börjar bygga en brygga. Som med allt annat här i världen finns det undantag från regelverket. Ett sådant undantag från det upphävda strandskyddet kan t.ex bero på att Länsstyrelsen anser att sjöbotten utanför just din strand har ett känsligt djur- eller växtliv.

Kommunen har ingen tillsyn

Tänk följande senario. Förhållandena enligt ovan gäller din fastighet, dvs du får inte uppföra någon brygga, trots att strandskyddet är upphävt i områdets detaljplan. Du bygger trots detta begränsade förbud, en ny brygga. Trots att du då byggt en brygga där du egentligen inte har rätt att göra detta, kan kommunen i efterhand inte invända sig mot detta och bryggan får stå kvar. Detta beror på att en kommun endast får utöva sin tillsyn inom strandskyddat område.

Ägt vatten

Det vanligaste är att sjötomter i Sverige går ut en bit ut i vattnet, vilket innebär att du helt enkelt äger ditt vattenområde vilket underlätter t.ex en bryggbyggnation. Att äga sitt vattenområde är dock ingen förutsättning för att få bygga en brygga. Har du t.ex en strandtomt eller en sjötomt där gränsen går vid vattenbrynet, har du samma rätt att ändå söka en dispens för strandskyddet. För att sedan kunna uppföra bryggan måste du då självklart få tillåtelse av den aktuella ägaren av vattenområdet.

Servitut eller hyrd mark

Förutsättningen för att få en strandskyddsdispens hänger inte ihop med ägandet av en fastighet. Du kan med andra ord söka en dispens för att bygga en brygga på mark som du inte äger utan som du hyr eller har rätt att utnyttja genom ett servitut. En förutsättning är naturligtvis att detta görs i samförstånd med den aktuella fastighetsägaren.

Det är kommunens bygg- miljö- och hälsoskyddsnämnd som prövar alla strandskyddsärenden. De flesta kommuner har ett antal tjänstemän som i första hand just handlägger dessa ärenden.

Att söka strandskyddsdispens

I vårt arbete som bryggbyggare möter vi ofta mäniskor, som kanske med all rätt, ser möjligheten till en strandskyddsdispens som en självklarhet. Tyvärr är det svårt att få en dispens. Du som står i begrepp att söka bör därför utgå ifrån att kommunens och Länsstyrelsens svar blir negativt.

Enkelt utryckt är det så att för att få en dispens från strandskyddet krävs att du kan påvisa sådana fördelar och syften med din brygga att detta överväger nackdelen av allmänhetens intressen och de negativa effekterna en brygga kan innebära för växt- djur- och fiskliv.

Det bör nämnas att även om en bryggbyggnation inte strider mot strandskyddets syften måste det föreligga minst ett av de särskilda skäl som finns listade i 7:18 c miljöbalken (se nedan). Det är enbart om det föreligger särskilda skäl som dispens från förbudet kan ges.

Tänk igenom dina argument

Ritning för ansökan om strandskyddsdispens

Det är vår rekommendation att innan du söker en dispens, noga tänka igenom vilka skäl du kan ange.

I faktarutan nedan ser du vilka handlingar som skall bifogas en ansökan.

En situationsplan över din fastighet behöver man som regel beställa från kommunens byggnadskontor.

Prata med din granne

Vi vill rekommendera att innan du söker, lyssna lite med dina grannar som kanske tidigare erhållit en strandskyddsdispens. De har säkert en del tips att ge om vad kommunen ansåg vara av betydelse för en dispens, såsom bryggans längd och placering. Vad gäller placering är det alltid av vikt att denna inte bryter av eller delar av ett vattenområde. En brygga bör normalt sett till exempel inte skära av en del av en vik då detta kan innebära sämre syresättning av vattnet innanför bryggan vilket kan vara negativt för djur-, växt- och fiskliv.

Besök din kommun

Vi rekommenderar dig att kontakta aktuell handläggare på kommunen för att lyssna av deras synpunkter och eventuella krav för en dispens. De flesta kommuners byggnads- och miljökontor har speciella besökstider då allmänheten i lugn och ro kan prata med en strandskyddshandläggare, vilket är en möjlighet som du bör utnyttja. Syftet med detta förarbete är att i ett tidigt skede försöka ringa in de kriterier som kommunen ställer för en dispens. Vi vill även rekommendera att du inte skickar in din ansökan till kommunen utan att du själv, om så är möjligt, besöker aktuell handläggare för överlämnande av dina handlingar.

10 veckors handläggning

Enligt de regler som Sveriges kommuner skall följa är de skyldiga att inom 10 veckor utge ett skriftligt svar på din ansökan om dispens. Denna tidsgräns har kommunerna ofta svårt att hålla på grund av överbelastning och tidsbrist. Därför svarar de ofta (inom 10 veckor) med någon form av kompletteringsfrågor eller begäran om kompletterande handlingar. Genom detta får kommunen mer tid för handläggning av ditt ärende. Det är därför bra att kunna prata igenom ansökan med handläggaren för att direkt kunna justera sådant som kan tänkas förhindra en dispens. Det är också viktigt att verkligen kontrollera att den aktuella handläggaren erhållit samtliga erforderliga handlingar för din ansökan. Detta ökar sannolikheten att du inom 10 veckor verkligen får ett korrekt svar på din ansökan. Målet är att din ansökan skall kunna behandlas relativt direkt. Är något fel i ansökan kan den ”hamna längst ner i kön” av andra ansökningar vilket kan innebära onödig väntan.

Vill du veta mer om strandskydd kan du läsa Naturv>årdsverkets och Boverkets publikation från februari 2012.

Sök direkt

Funderar du på att bygga en brygga är vår rekommendation att du så snart du kan, innan du slutplanerar valet av brygga, gör en ansökan om strandskyddsdispens. Med tanke på ofta långa handläggningstider och Länsstyrelsens möjlighet till överprövning kan detta ta en del tid och är därför ”den trånga sektorn” i en bryggbyggnation.

Skäl till dispens

För att få en dispens måste minst ett av nedanstående förhållande föreligga (enligt 7 kap 18c § miljöbalken):

Bilagor att bifoga anmälan:
  • Situationsplan där den nya bryggan är inritad. Planen går att beställa från Kart och GIS-enheten på respektive kommun) i skala 1:500 - 1:1000 där alla befintliga och tillkommande byggnader samt anläggningar redovisas (även friggebodar och bryggor). Situationsplanen ska vara tydlig, skalenlig, överskådlig och lättläst samt utformad med svarta linjer på vitt papper (rutigt papper godtas inte).
  • Plan- och elevationsritning i skala 1:100 (enbart vid ansökan om strandskyddsdispens för brygga) Elevationsritningen skall visa bryggan uppifrån och från sidan.
  • Den aktuella kommunens ansökningsblanket (väl ifylld) för strandskyddsdispens. De flesta kommuner har ansökningsblanketter på sin hemsida.
  • Aktuell fastighetsbeteckning där bryggan skall byggas.
  • Fotografi över den aktuella platsen.

Ta hjälp av din bryggbyggare

På Moderna Bryggor har vi en medarbetare som till stor del arbetar just med strandskyddsdispenser. Genom vårt mångåriga arbete med detta har vi byggt upp en relativt bred erfarenhet och en god kontaktyta med de flesta av kommunernas strandskyddshandläggare. Det är ofta lättare för en representant från det aktuella bryggföretaget att på ett mer neutralt sätt diskutera strandskyddsärenden med den aktuella handläggaren..

Därför är det vårt råd att oavsett vilken bryggleverantör du väljer, se om du kan få hjälp med detta. Förutom det rena handläggandet kan ofta din bryggleverantör hjälpa till med bryggritningar etc.

Ej bygglov

För att bygga en brygga krävs inte ett bygglov i likhet med vad som krävs för byggnation av till exempel ett hus. Rör det sig om en gemensamhetsbrygga (flera delägare) så kräver denna dock även bygglov. En strandskyddsdispens gäller i två år. Du måste ha påbörjat byggnationen av din brygga inom 2 år från det datum då dispensen beviljades. Bygget av bryggan måste även ha slutförts inom 5 år från detta datum.

Placering av brygga

Bygger man ett hus på sin fastighet får detta normalt sett inte placeras närmare tomtgränsen är 4.5 meter. Då byggnationen av en brygga inte är föremål för bygglov saknar denna minimigräns betydelse. Du kan med andra ord ansöka om strandskyddsdispens för en brygga med vilken placering du vill. Dock är det så att bryggan måste placeras så att den inte försämrar syresättningen av vattnet. Det kan även vara så att ur växt- och fisklivshänseende kan en viss placering vara sämre än en annan. Har du för avsikt att placera din brygga nära din tomtgräns är en god idé att prata med din granne för dennes godkännande.

Att tänka på

Om du har en fastighet som är omgiven av många andra fastigheter som kanske har både en och två bryggor kan det vara lätt att tänka sig att även du får bygga en brygga. Tyvärr är det inte så. När du ansöker om dispens bör du istället utgå från att du inte får dispens. Istället bör du fundera ut vilka sakliga skäl som finns för en dispens för just din brygga.

Ej socialt umgänge

Byggnadskontoret på din kommun och även Länsstyrelsen har ingen förståelse för dina eller din familjs personliga behov av en brygga såsom att den kan vara trevlig att bada från eller lägga till er båt mot. Tvärsom är det så att ju mer du påvisar att du och din familj vill ha en brygga där ni kan umgås, sola, bada, äta middagar, desto mindre chans till en dispens. Förutom att dessa sociala aspekter inte är tillräckliga skäl för en dispens kan detta vara skäl för att inte få en dispens. Orsaken är att ju mer tid ni vistas på bryggan desto större störande moment utgör detta mot andra grannar och andra människor som vill utnyttja allemansrätten att promenera och även kanske ytnyttja din brygga. Även djur och fiskliv kan störas i större utsträckning genom ett intensivt socialt umgänge. Av denna anledning gillar inte kommuner och Länsstyrelser att en brygga är så bred och stor att den inleder till umgänge. Därför bör man till exempel inte rita in en bänk eller sittgrupp på en bryggritning. Det är det vanligt att i beviljade dispenser så skriver kommunen att t.ex sittgrupper och solstolar inte för ställas upp på bryggan.

Liten bottenyta

Ett annat förhållande som du bör tänka på är att för att störa fisk- och annat djurliv så lite som möjligt, är det bra om din brygga upptar så liten yta av botten som möjligt. Förutom det allemansrättsliga är en viktig parameter att varje bryggbyggnation inte stör fiskars möjlighet till lek. Därför är det inte ovanligt att kommunen skickar ut en biolog till din aktuella bryggplacering för att tillse att inte botten t.ex är en idealisk plats för fiskars lek.

Byggnadskontoren är även ofta noggranna med att bryggan skall utföras så att den inte tar bort för mycket ljus från botten. Därför är, ur detta perspektiv, en smalare brygga att föredra med stenkistor som upptar så liten bottenyta som möjligt eller ännu hellre, en pålad brygga. Ur detta perspektiv kan därför en brygga med en heldragen stenkista (en stenkista som i princip är lika lång som bryggan) vara svårare att få dispens för.

Syresättning


Den här bryggan är byggd med två hela och ”stängda” stenkistor. Därför har den en öppning längst in mot land för att kunna syresätta vattnet på insidan.

En annan viktig aspekt är att din tänkta brygga inte delar av en vik eller ett sund så att vattnet innanför bryggan blir mer stillastående och därmed får sämre syresättning (för fisk- och växtliv). Även av detta skäl är det svårare att få en dispens för en brygga med en heldragen stenkista som inte släpper igenom tillräckligt med vatten. En brygga med ett flertal mindre stenkistor (enligt nedan) är här att föredra.

Denna brygga som byggts som en tät och vågbrytande brygga på dess yttre del, har en ”vattenöppning” längst in närmast stranden för att därigenom öka vattengenomströmningen.

Skäl för dispens

Sociala eller praktiska behov av en brygga är alltså inte tillräckliga skäl för en dispens. Skäl som kan påverka ett positivt beslut är till exempel att du bor på en ö och det enda sättet att komma dit är med båt i kombination av att det inte finns någon annan grannes eller gemensam brygga som går att använda. Ett funktionshandikapp och därmed behovet av en handikappanpassad brygga är naturligtvis ett gott skäl.

Uppfylla sitt syfte

Det är viktigt att tänka igenom skälet till varför det är av vikt för dig och din familj att ha en brygga. Ett sådant skäl kan naturligtvis vara om ni bor på en ö och bryggan därför i första hand skal fungera som en tilläggningsplats för er transportbåt med ett maximalt vattendjup om 1.5 till kanske 2 meter. Ur rent transporthänseende är det naturligtvis vanligast att använda en rodd- eller motorbåt. Ur detta perspektiv har kommunen ingen förståelse för att bryggan byggs ut så långt i sjön att den till exempel ger ett segelbåtsdjup på kanske 3 meter. Därför är det viktigt att bryggan utformas enbart i syfte att uppfylla dina kriterier för din ansökan.

Längre ersättningsbrygga

Om du vill ersätta en tidigare brygga med en ny har de flesta kommuner förståelse för att den nya bryggan görs något längre. Syftet är att kompensation för landhöjningen som varit sedan den tidigare bryggan byggdes.

Förhandsbesked

För en del strandskyddsärenden, som den aktuella handläggaren ser som omöjligt att tillstyrka, kan denne välja att ge den sökande fastighetsägaren ett förhandsbesked om detta. Den sökande får då valet att antingen låta göra en strandskyddsprövning men med risk för att ärendet hamnar hos Länsstyrelsen. Den andra möjligheten är att istället utforma en ny ansökan med kanske en mindre brygga eller annan placering, vilken kan ha större odds att godkännas.

Att hävda att ens brygga måste ha segelbåtsdjup är inget som direkt imponerar på trandskyddshandläggare.

Kommunal båttrafik

Att erbjuda sig att upplåta sin brygga för andra människor på samma ö eller att till exempel låta Waxholmsbåtarna utnyttja din brygga kan vara ett tillräckligt skäl, eller behovet av en räddningsbrygga på ön där till exempel en helikopter kan landa eller en ambulansbåt kan lägga till.

 

Ersättning av tidigare brygga

Om du har en äldre brygga och vill ersätta den med en ny så måste du söka dispens för detta. Om du tidigare erhållit dispens för den brygga som du ersätter, eller att den byggts innan 1975, ökar detta sannolikheten för att en ny dispens kan beviljas.

Ansök inom ett år

Om din brygga av någon anledning går sönder och du vill ersätta denna med en ny är oddsen relativt goda att du får göra detta. Du har ett år på dig (från att den tidigare bryggan havererade) att inkomma med en ansökan om strandskyddsdispens för en ersättningsbrygga. Du har därefter ytterligare ett år på dig att färdigställa den nya bryggan. En förutsättning är att ersättningsbryggan har samma placering (upptar samma yta på botten) samt att utformningen av bryggan är densamma. Missar du denna tidsgräns har du ingen fördel av att du ersätter en tidigare raserad brygga.

Länsstyrelsen har sista ordet

Från det datum då en kommun beviljat en strandsskyddsdispens för en brygga har Länsstyrelsen 3 veckor på sig för prövning av varje ärende. Detta innebär att då 3 veckor har gått, från det datum din strandskyddsdispens beviljades, har beslutet vunnit laga kraft. Du behöver m.a.o. inte kontrollera om Länsstyrelsen överprövat ditt ärende.

Skulle Länsstyrelsen stoppa ärendet inom de 3 veckorna och inte godkänna den av kommunen beviljade strandskyddsdispensen, går detta beslut inte att överklaga. Tyvärr är det så att från att Länsstyrelsen meddelat att ärendet stoppats kan det ta en ansenlig tid innan Länsstyrelsen ger ett svar varför och på vilka grunder som beslutet fattats.


Sök igen

Får du till slut ett negativt besked från Länsstyrelsen har du rätt att ånyo lämna in en ny ansökan till kommunen, med förslagsvis ett annat upplägg och utförande av bryggan.

Undvik handläggning hos Länsstyrelsen

Ett gott råd är att försöka ringa in kommunens eventuella önskemål på en bryggas utförande i syfte att ärendet inte skall stoppas av Länsstyrelsen med den tidsåtgång detta kan innebära.

Renovering av brygga

Det är naturligtvis tillåtet att renovera en äldre brygga. Dock är det så att endast en kontinuerlig renovering får göras. Du får till exempel kontinuerligt byta planka för planka, men du har ej rätt att göra en totalrenovering där du till exempel byter ut bryggdäckets bärande balkar. För en sådan mer genomgripande renovering måste en ny dispens sökas.


Miljöbrott

Det finns många bryggor som byggts i Sverige utan strandskyddsdispens. Formellt sett har man samma rätt, som annars, att söka strandskyddsdispens i efterhand, även om denna tågordning inte är att rekommendera. Bygger man sin brygga utan dispens kan kommunen göra en anmälan om miljöbrott till Polisen, så kallad åtalsanmälan. För denna handläggning tar kommunen ut en mindre avgift. Får man dispens i efterhand, ja då är allt frid och fröjd på det sättet att du får behålla din brygga men du har dessvärre begått ett miljöbrott. Får man däremot ingen dispens i efterhand innebär detta i värsta fall föreläggande om rivning av bryggan och återställande av stranden.

Noterbart är att möjligheten att få en dispens i efterhand, dvs efter att du byggt din brygga, inte försämras i förhållande till om du söker innan du bygger.

Flytande och pålade bryggor

Regler för strandskyddsdispens gäller på samma sätt även för pålade bryggor och flytbryggor. Dock är det så att man har rätt att ha en flytbrygga förankrad vid sin fastighet (utan dispens) om den ligger där i maximalt 6 månader per år. En förutsättning för detta är att flytbryggan inte är fast förankrad genom t.ex kättingar som borrats och bultats i berg. Därför bör en sådan flytbrygga vara ”förtöjd” som en båt dvs med diverse linor o.s.v.

Checklista för ansökan om strandskydd

  • Börja hela ditt bryggprojekt med att först konttakta en strandskyddshandläggare på din kommun och gå igenom förutsättningarna för en ny brygga.
  • När du vet förutsättningarna för en dispens kan du kontakta en lämplig bryggbyggare, förslagsvis, ja varför inte Moderna Bryggor.
  • Använd din bryggbyggares erfarenhet och med denne arbeta fram en bra brygglösning. Lämpligt är att din bryggbyggare ritar in din blivande brygga på en situationsplan samt gör en s.k. elevationsritning.
  • Gå därefter och så fort som möjligt in med en ansökan om dispens. Kontrollera att dina handlingar är kompletta. Om det är möjligt så försök att personligen lämna din ansökan till den handläggare du redan pratat med. Under tiden kommunen och kanske även Länsstyrelsen behandlar din ansökan har du god tid på dig att förfina bryggans utformning, detaljplanera samt förhandla om priset för bryggan etc."

I Sverige finns ett generellt förbud mot s.k. vattenverksamhet. Allt arbete i vatten är att likställas med vattenverksamhet. Hit hör bland annat anläggande av pirar, bryggor och muddring (se avsnittet muddring) och dragning av kablar. Generellt finns ett förbud mot all form av vattenverksamhet under perioden 1 april till den 31 augusti. De flesta beviljade strandskyddsdispenser är villkorade med förbud att genomföra bryggbyggnationen under denna tidsperiod. Detta beror lite på vilken typ av botten som bryggan skall anläggas mot."

Vattenverksamhet

Syftet med vattenverksamhet är att reda ut om verksamhetsutövaren (fastighetsägaren), har rådighet (rättighet) över det vattenområde där arbetet ska bedrivas, samt säkerställa att något arbete inte kommer att pågå under sommarperioden (ovan) så att till exempel muddring inte skall påverka fiskars lekperiod.

Det är verksamhetsutövaren som har bevisbördan och ska kunna bevisa att inga allmänna eller enskilda intressen kommer att ta/har tagit skada av arbetet. För vattenverksamhet krävs samråd med Länsstyrelsen som efter beredning sänder ansökan vidare till mark och miljödomstol för prövning och som slutligen meddelar dom (ex. vattendom). För mindre omfattande vattenverksamhet kan det räcka med en anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen (i en del kommuner görs anmälan till kommunen). Anmälan om vattenverksamhet görs till kommunens bygg och miljökonor och ska lämnas in 8 veckor innan åtgärden önskas påbörjas. Det är sökandes ansvar att se till att inhämta alla tillstånd och godkännanden innan en åtgärd påbörjas.

Anmälan om vattenverksamhet och ansökan om tillstånd för vattenverksamhet prövas mot miljöbalkens 11 kapitel och är en helt egen prövning, varför den inte ”täcker” andra beslut och dispenser (till exempel om en anmälan har beviljats kan fortfarande en strandskyddsdispens krävas för att få genomföra vattenverksamhet).

Vattenverksamhet – bryggbyggnation

Under perioden 1 april till den 31 augusti råder generellt förbud mot all form av vattenverksamhet. Syftet är att förhindra grumling av vatten vid t.ex. grävning eller muddring av sjöbotten. Därför är det så att i samtliga beviljade strandskyddsdispenser har man påtalat förbudet mot vattenverksamhet under ovanstående period.

I praktiken innebär detta att inga bryggor kan byggas i Sverige under sommarperioden. Konsekvensen blir att bryggor i praktiken inte kan byggas på våren då isen i vissa lägen släpper först till den 1 april.

Såsom bryggbyggare har vi därför gjort relativt grundliga undersökningar och kontroller med ett flertal kommuner om vad som egentligen menas med vattenverksamhet. Det svar vi har fått är att det kan vara tillåtet att utföra verksamhet i vatten under förutsättning att detta inte innebär avsevärd grumlig av omkringliggande vattenområde. Så som vi tolkat reglerna är att det är tillåtet att t.ex. riva en äldre brygga (ta bort gamla stockar samt ta upp befintliga stenar från botten) och även ställa ner en ny stenkista på botten så länge detta görs utan att botten behöver grävas ur eller muddras. Tyvärr är det så att detta är en gråzon där det inte finns riktigt tydliga och klara regler.

Praktiken

Av ovanstående orsaker är det därför så att bryggor byggs i Sverige även under denna period (se ovan). För många privatpersoner kan det med all rätt kännas lite kluvet att få sin brygga byggd på vårkanten trots det uttalade förbudet.